Häxan

När den fyraåriga Linnea försvinner från en gård utanför Fjällbacka väcks många minnen till liv i bygden. Det har nu gått trettio år sedan en annan fyraårig flicka, Stella, från samma gård och hittades sedan mördad. Då var det två trettonåriga flickor som anklagades för mordet som befanns skyldiga i en domstol. Nu har en av dem, Marie Wall den berömda skådespelerskan, återvänt till Fjällbacka för första gången för att spela in en film. Frågan är om det är slump att ännu en flicka försvinner precis när hon kommit tillbaka. Till sin hjälp har polisen Patrik Hedström och hans kollegor som vanligt Erica Falck, som precis ska börja skriva en bok om flickan som mördades för trettio år sedan.

Jag hade egentligen bestämt för att sluta läsa Camilla Läckbergs deckare eftersom jag inte tyckte att de blev allt sämre och att de var allt för lika varandra. När Läckbergs tionde deckare om Erica Falck och Patrik Hedström, Häxan, kom förra året lyckades jag hålla mig från att läsa den trots att det var många som tyckte att det var hennes bästa. Sedan deltog jag i en utmaning hos Älska Pocket på Instagram och fick då pocketutgåvan av Häxan skickad hem till mig som belöning.

Det stämmer att Häxan är en av Läckbergs bästa böcker och att den skiljer sig från de tidigare böckerna, t ex är den med sina 600 sidor betydligt tjockare än de tidigare. Läckberg har också lyckats undvika en del av de saker som jag tidigare har irriterat mig på, som de väldigt korta kapitlen som typ alla slutar med en cliffhanger. Det förekommer fortfarande cliffhangers, men inte alls i samma utsträckning. Förutom huvudhistorien finns det även två sidohistorien, dels det som hände för trettio år sedan och dels om en kvinna som på 1600-talet anklagades för häxeri. Även om jag tycker att den här boken är bättre, tycker jag inte att den är bra. Jag tycker inte att historien håller ihop och att det är för mycket som är osannolikt (som att en av de trettonåriga tjejerna nu trettio år senare är gift med sin pappas barndomsvän, som fortfarande jobbar och funderar på en tidig pension). De som är onda i boken är så väldigt onda och parallellerna mellan 1600-talets häxprocesser och dagens främlingsfientlighet känns mest övertydliga. Dessutom tycker jag boken är i alla fall ett par hundra sidor för lång (ytterst få böcker behöver vara 600 sidor i mitt tycke).